I en värld som snabbt griper sig till robotik och AI-forskning, vilka rättigheter ska våra skapelser ha? Ingvil Hellstrand, en könforskare vid Stavangeruniversitetet i Norge, studerar science fiction för att försöka hitta ett rimligt svar.

I sin doktorsavhandling granskar Hellstrand hur sci-fi-genren utvecklas i sin skildring av teknik. När det en gång var ett hot, har människor och maskiner nu mer intima relationer. Idag försöker humanoida androider bara att bli "en av oss".

Dra på exempel som android data i Star Trek: The Next Generation, hon föreslår att vara förälder är en viktig del av den mänskliga erfarenheten. "Data argumenterar för föräldraskap som en praxis och inte bara som en ren genetisk identitet", säger hon.

En mer modig debatt

Hon pekar också på Cylons of Battlestar Galactica, som har sexuella relationer med människor. "De kan inte differentieras från en" riktig "människa, och accepteras som mänskliga tills de plötsligt avslöjar att de faktiskt inte är", säger hon.

Som sådan berättar Hellstrand, vi borde vara öppna för flera möjliga definitioner av vad det innebär att vara mänsklig. "Vi behöver en mer modig debatt om vad det innebär att vara mänsklig", säger hon. "Science fiction kan hjälpa oss med detta. I science fiction kan radikala saker startas, konkretiseras och drivas till ytterligheter."

Bildkrediter: Rcbutcher // CC BY-SA 3.0

  • Mikrovågor kan driva framtida rymdplaner i omloppsbana